Erfarenhetsåterföring från Norra 2
I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden ställs höga krav på byggaktörer. Etapp Norra 2 var den första med skarpa krav på energi och grönytefaktor. Intresset var stort när Stockholms stad samlade fastighetsägare, byggaktörer, konsulter och representanter från Stockholms stads förvaltningar för att utbyta erfarenheter. Byggaktörerna har kommit en bit på vägen och en del slutsatser kan dras. Forumet ägde rum 2018 på OpenLab, KTH.
Forumet inleddes av Staffan Lorentz, Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden. Därefter beskrev Christina Salmhofer, Stockholms stads hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, kraven kring dagens fokusområden mer ingående.
- Energiprestanda: < 55 kWh/m2 Atem Atempoch år (varav högst 15 kWh/m2 fastighetsel); primärenergifaktor 2.0; minst 30 % av fastighetsel ska produceras lokalt (förnybart)
- Grönytefaktor (GYF): En GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder
Byggaktörernas erfarenheter: Energieffektiva byggnader
Elisabet Johansson, projektledare på Viktor Hanson, beskrev hur Viktor Hanson arbetade för att uppnå energiprestandakraven i projektet Stora Sjöfallet. Byggnaderna har gestaltats med bland annat solceller och solfångare. Men det var enligt Elisabet inte enkelt, eftersom det fanns flera motstridiga önskemål och krav. Ett sådant exempel var önskemålet om gestaltning, med mycket dagsljus kontra kravet på energieffektivt klimatskal. Erfarenheter som Elisabet tagit med sig är bland annat att dessa krav är viktiga att arbeta aktivt med redan från början och att de måste följas upp genom hela processen. Vidare berättade hon att driftsättning och injustering kan ta lång tid.
Jesper Wallin, vd på Erik Wallin, berättade att hållbarhetskraven genomsyrade hela processen i deras projekt: Zenhusen. Detta märktes bland annat genom projektets arkitektur och materialval, ladd-stolpar, solfångare, solceller, individuella ventilationssystem och smarta elnät. Boende kan dessutom följa sin energianvändning för att förstå och anpassa sitt beteende. Utmaningarna i projektet har varit att förvalta komplexa system, vilket har visat på behov av större kunskap och förståelse hos förvaltare, installatörer och inte minst hos de boende.
Byggaktörernas och akademins erfarenheter: Gröna tak och gårdar
Linda Gyllroth, projektledare på Stockholmshem, berättade om Stockholmshems projekt Hornslandet, där Stockholmshem byggde fem fastigheter kring en gård. Gården utformades med lekplats, cykelparkering, träd och grönska i olika storlekar. På taken finns det stadsodlingsmöjligheter. När det kommer till växtligheten skapade de en variation av lokala växter, klätterväxter, fågelholkar och träd. Växterna som är planterade ska kunna hantera både värme och blöta perioder. Grönytefaktorn var en tuff utmaning, som var tvungen att vägas mot andra krav som ställdes. Det var särskilt utmanande eftersom gården utgör en komplex utemiljö att förvalta, där det på grund av en underbyggd gård är svårt med infiltrationen av dagvatten.
Mats Nissling, projektchef på Bonava, lyfte variationen av olika ytor för lek, naturliga mötesplatser, konst och möjlighet till ekosystemtjänster i Bonavas projekt Sjöfallet. Det uppkom många utmaningar under projektets gång, exempelvis samordningen mellan olika discipliner (solceller, takluckor, luft, brand etc.) som påverkade takinnehållet. En viktig erfarenhet var att ha en aktiv dialog med dels staden och dels mellan byggaktörer i kvarteret genom hela processen.
Carl-Magnus Capener, forskare på RISE, redovisade de studier som gjorts inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City. Mätningar på gröna tak inom projektet har visat goda resultat, utan de fuktproblem som under vissa förutsättningar kan uppstå. I Gröna tak-handboken finns mer att läsa. Även brandrisker togs upp, där ett problem idag är att brandingenjörer gör olika bedömningar av brandrisker vid analytisk dimensionering. För att främja en konsekvent bedömning kommer handledning till brandingenjörer att tas fram i ett kommande Vinnova-finansierat projekt. För mer information om brandskydd i gröna tak rekommenderades forskningsrapporten "Gröna tak – ur brandteknisk synvinkel".
Forskningsrapporter från Brandskyddslaget
Panelsamtal
Seminariet avslutades med ett panelsamtal med de fyra representanterna för byggaktörerna samt Anders Widerberg, tidigare Stockholms stads plan- och projektledare i Norra 2 (numera pensionerad). Anders skildrade en tuff start, när alla de skarpa hållbarhetskraven infördes. Samverkan blev mycket viktigt för att bemöta byggaktörernas initiala motstånd. Ett konkret sätt för samverkan var löpande kompetensseminarier, då relevanta teman för aktuella etapper diskuterades tillsammans med byggaktörerna. Samverkan fungerade både enligt Anders och byggaktörerna mycket väl, och för Norra 2 i stort kan också ses att slutresultatet blev mycket bra. Det lyckade resultatet vilar på att staden tidigt förde in krav i avtal, i markanvisningen, och tidigt etablerade uppföljning, från förslagshandling till efter färdigställande.
Panelen fick frågan ifall de nya hållbarhetskraven påverkade det interna arbetet, och i så fall på vilket sätt. Flertalet svarade att det var mer jobb än vanligt eftersom kraven och därmed projektets högre ambitioner behövde förankras internt. Däremot behövde flertalet byggaktörer inte tillsätta nya roller.
Avslutningsvis fick paneldeltagarna berätta om varsin åtgärd de skulle önska för att ännu mer hållbara stadsdelar ska kunna skapas. Ett önskemål var att hållbara byggnader borde få replikeras, eftersom det kostar mycket resurser att göra unika och innovativa byggnader varje gång. Ett annat önskemål var att det krävs större samverkan med infrastrukturaktörer för att förbättra pendlingssituationen för de boende redan på ett tidigt stadium. Slutligen önskade byggaktörerna en ökad samverkan mellan exploateringskontoret och dem själva för att kunna skapa en högre grad av förutsägbarhet gällande exempelvis pris och beredskap.
Forum Publicerad: 2022-04-11 Uppdaterad: 2023-05-04